Fotoverk Den Objudna Gästen (2022-23) Bakgrund
Under fjolåret gav Plattform KcSyd mig möjligheten att skapa ett verk/skiss idé med utgångspunkt från de offentliga skulpturerna i Törnrosen, även kallad gamla Rosengård, som är en stadsdel i Malmö. Projektet var relativt fritt och skulle utmynna i en skiss eller undersökning. Jag visste redan innan projektet att det skulle kunna bli svårt att skapa de porträtt som jag tidigare gjort, för de som lever här har inte bjudit in mig till deras hem. Jag bodde 5 min från Rosengård, innan jag flyttade till Stockholm. Så jag visste om wiben och när det kommer till fotografi av människor handlar allt om förtroende. Första dagen tittade jag närmare på skulpturen Stad för Lekar (1967), en intressant skulptur skapad av Birgitta Stenberg-Hultén och C O Hultén. Denna dagen var skulpturen omringad av sopor. Kvinnor i färgglada kläder gick och letade efter om det fanns något att ta hem, liksom jag själv hade gjort några minuter tidigare, men det var mest skräp. Jag frågade en av kvinnorna vars barn lekte bredvid skulpturen.'
Under fjolåret gav Plattform KcSyd mig möjligheten att skapa ett verk/skiss idé med utgångspunkt från de offentliga skulpturerna i Törnrosen, även kallad gamla Rosengård, som är en stadsdel i Malmö. Projektet var relativt fritt och skulle utmynna i en skiss eller undersökning. Jag visste redan innan projektet att det skulle kunna bli svårt att skapa de porträtt som jag tidigare gjort, för de som lever här har inte bjudit in mig till deras hem. Jag bodde 5 min från Rosengård, innan jag flyttade till Stockholm. Så jag visste om wiben och när det kommer till fotografi av människor handlar allt om förtroende. Första dagen tittade jag närmare på skulpturen Stad för Lekar (1967), en intressant skulptur skapad av Birgitta Stenberg-Hultén och C O Hultén. Denna dagen var skulpturen omringad av sopor. Kvinnor i färgglada kläder gick och letade efter om det fanns något att ta hem, liksom jag själv hade gjort några minuter tidigare, men det var mest skräp. Jag frågade en av kvinnorna vars barn lekte bredvid skulpturen.'
- Får jag fota er?
- Vart hamnar fotona? bruna ögon såg på mig.
- Kanske på Museum, svarade jag
- Vem vill hänga på ett museum?
- Jag log, och sa, ja, sant...
ag mötte en till kvinna som velade, och vi kom fram till att det var okej att bara fota hennes dotters fötter men något kändes fel, som konstnär vill jag inte att de jag fotar ska känna sig osäkra. Så om jag inte skulle fota människor som levde kring dessa skulpturer, de lekande barnen och skrattade mellan husen och de nyfikna blickarna, vad skulle mitt projekt då handla om… Jag började titta närmare på de övriga skulpturerna i området, de flesta var eftersatta. Skulpturer är levande material och behöver sin omsorg. Att fota av dessa skulpturer utan människor kändes inte heller rätt. Så jag började leta efter objekt som levde i Törnrosen. Efter två veckor fann jag ett objekt som levde, där människor samlades runt - det var grillen! Jag började följa lukten av röken och fan så småningom Törnrosens själ, familjerna, vänskapen och givmildheten, jag blev blev bjuden på mat från hela världen, turkisk kaffe, grillat kött, Fanta, bakad potatis, korv, köttfärsfylld paprika, och jag har nog aldrig varit så mätt som under firandet av Bairam. Dessa bilder är skapade ur elden, låt den fortsätta brinna, tack Törnrosen :D
-Den Objudna Gästen
Den Objudna gästen (2022),
Analog film